Problem

Problem

Problem du har idag är i till stor del relaterade till din barndom

  • Är du rädd för att misslyckas?
  • Jämför du dig med andra?
  • Låter du den logiska delen i dig styra ditt liv?
  • Vågar du inte ta plats?
  • Har du svårt att sätta gränser?
  • Sätter du andras behov före dina egna?
  • Har du svårt att känna vad du innerst inne vill?
  • Har du svårt att komma i kontakt med dina känslor?
  • Tar du på dig för mycket ansvar?
  • Har du lätt för att känna skuld eller skam?
  • Letar du trygghet hos andra?

Tänk dig ett litet barn. Det är så underbart med dem för de är så självklara i sig själva. Har du tänkt på det?
Det var inget jag reflekterade över när mina barn var små. Men nu gör jag det med mina barnbarn. De föreställer sig inte och de anpassar inte sig till något. De visar sina känslor öppet oavsett var de är och oavsett situationen. De är så självklara i allt, de gör ingen analys av något.
För de har inte den mognaden, de kan inte vara på något annat sätt än som de är.

Men så händer något

Men så händer något och det behöver inte handla om trauman, fysiska övergrepp eller våld. Om du inte kände dig älskad som spädbarn så gav det dig en sanning om att du inte är värd att älska, eller att dina behov inte är viktiga. Om du som liten ritar dina första teckningar och hånas av ett äldre syskon som inte vet bättre.
Hur pass du påverkades som liten varierar eftersom vi alla är unika. En individ kanske inte alls påverkas, medans en annan blir ledsen och gör sig själv fel.

Det kan också handla om att det barnets föräldrar är upptagna och har inte tid för det barnets olika behov. De ger inte barnet den uppmärksamheten som den behöver.
Som barn är vi lojala och vi tar på oss det som sker, vi lägger det på oss själva.

Sen kan det också har varit någon utanför familjen som skapat ett sår i dig. Du kan till exempel haft en sträng lärare som gjorde att du inte vågade göra fel i skolan.

När jobbiga saker händer

När jobbiga saker händer i vår uppväxt anammar vi försvarssystem för att skydda oss, du kan likna det vid att sätta på sig en mask.
Ju jobbigare vi haft det desto djupare är såren från händelserna. Ju mer vi har skyddat oss desto färre minnen har vi från barndomen för när masken är på är vi inte oss själva och inte fullt närvarande. Fast eller egentligen minns vi allt men det är undanstoppat för att det var så smärtsamt. Det ligger kvar i vårt undermedvetna.

När föräldrarna inte ger barnet vad den behöver så kan det barnet anamma en sanning om att dennes behov inte är viktiga. Detta kan följa med upp i vuxen ålder. Som vuxen kan det leda till att den personen blir en väldigt krävande person, som kräver att andra ska tillgodose dennes behov. Eller också blir det en person som trycker undan sina behov.

Om du hade en sträng lärare som gjorde att du inte vågade göra fel kan det följa med upp i vuxen ålder. Det skulle påverka dig så att du inte vågar göra misstag. Så du eftersträvar att allt ska vara så perfekt det bara kan för att undvika att göra fel. Det kan också ha gjort att du har alltför stor respekt för auktoriteter. Eller att du tror att du måste prestera och vara duktig för att bli sedd.